För första gången på fem år kan man få intäktsränta på skattekontot vid överskott. Den 1 november gick räntan från noll procent till drygt 1,1 procent. Dessutom är intäktsräntan skattefri, så man kan säga att den motsvarar en beskattningsbar sparränta på 1,6 procent.

Det kan jämföras med storbankernas vanliga olåsta sparkonton, som i bästa fall ger en halv procent i ränta.

De flesta som betalar skatt i Sverige har ett skattekonto hos Skatteverket. Intäktsränta får den som har ett överskott, exempelvis om man har betalat in för mycket skatt. Skatteverket betalar i vissa fall ut överskottet, men det går att behålla pengarna genom att lägga upp en utbetalningsspärr (i inloggat läge) i e-tjänsten Skattekonto, och låta saldot växa med räntan.

Spärren är sedan kvar tills man själv väljer att ta bort den. Det är också möjligt att göra valfria insättningar till skattekontot genom bank- eller plusgiro.

Daniel Eriksson som är rättslig expert på Skatteverket, understryker att skattekontot inte är tänkt som ett sparkonto.

– Tanken är inte att det ska vara något sparande, har man ett överskott så är det tänkt att gå till framtida skatteskulder, det är så lagstiftningen säger. Skatteverket prövar inte vad överskottet ska användas till, säger han.

På skattekontot finns en utbetalningsspärr som man behöver aktivera om man vill att pengarna ska ligga kvar på kontot. Annars betalas de ut per automatik av Skatteverket.

Däremot kommer Skatteverket dra eventuell kvarskatt. Men har man satt en spärr kommer resterande belopp ligga kvar på kontot och ticka på med ränta i oändlighet tills man släpper på spärren. Ser man till att reglera skulden själv, genom att sätta in eventuell kvarskattsbelopp minskar inte heller det ursprungliga beloppet.

Det kan vara bra att känna till den så kallade tioårsregeln. Om det inte har skett några aktiviteter på skattekontot alls på tio år, förutom bokförd ränta, finns en möjlighet att pengarna tillfaller staten. Det är ovanligt, men förekommer, poängterar Daniel Eriksson.

– Allt som utlöser någon slags beskattning, exempelvis tjänste- eller ränteinkomster, nollställer tioårsklockan. Nästan alla som betalar skatt har aktiviteter på sina skattekonton varje år, säger han.

Eftersom intäktsräntan historiskt har legat på samma, eller lägre nivå, än bankerna har det tidigare inte varit särskilt lockande som sparande, men under åren med nollräntor hos bankerna kunde Skatteverket se en förändring.

– Vi såg tendenser som tydde på att framförallt företag, stoppade in stora summor på skattekontot och kunde då åtnjuta den jämförelsevis förmånliga räntan, säger Daniel Eriksson.

I ett försök att undvika detta, sänktes golvet på intäktsräntan till noll procent. En förändring som missgynnade skattebetalarna, men som staten hittills har tjänat på.

Nu är intäktsräntan bättre än storbankernas igen, kan historien upprepas?

– Jag vill inte spekulera i det. Intäktsräntan bestäms efter det regelverk som vi har att följa, säger Daniel Eriksson.

Anledningen till den förmånligare intäktsräntan beror på att räntan knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget. Räntan bestäms utifrån den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar.

Eftersom golvet inte längre är aktuellt, kan räntan bli noll procent igen. Men att det skulle ske i närtid är inte troligt. Räntorna är snarare på väg uppåt, enligt Daniel Eriksson.

Det är inte bara intäktsräntan som höjts till följd av den högre basräntan. Den som har kvarskatt som inte betalas i rätt tid får betala den högre kostnadsräntan på 17,5 procent (16,25 procent tidigare).

Även den lägre räntan har höjts. Från den 1 november får man betala 2,5 procent i kostnadsränta, jämfört med tidigare 1,25 procent.